On Air Greatest Hits Chris Kinley | 6:00pm - 9:00pm

Abbyr Shen Reesht - Say That Again 8th September 2024

Abbyr Shen Reesht - Say That Again

Sunday, 8 September 2024 - 32 minutes

Ta shin goaill toshiaght er y phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, lesh ny cooishyn ass claare marish Daniel Quayle, Kiaull as Cooish, vees goll er jannoo fastyr Jeheiney eddyr queig pm as shey pm er Radio Vannin AM Three-Jeig, Sheyad-Hoght.

KIAULL AS COOISH

Daniel Quayle, as eh chebbal Kiaull as Cooish, as magh assjee cheayll shin ny cooishyn echey.

Cha row skeeal ny aa-loayrtys jeh fockleyn jeh drane ny arrane er-nyn-son ayns Goll as Gaccan y cheayrt shoh, fastyr beg Jedoonee eddyr kiare as shey pm.

Ayns Claare ny Gael va paart jeh'n skeeal Dracula ain reesht, y lioar ard-ghooagh shen liorish Bram Stoker, agh ayns chyndaays 'sy Ghaelg. Nish ta'n possan dy chaarjyn er jeet veih purt enmyssit Varna gys fer elley enmyssit Galatz, t'ad er n'gholl magh dy reaghey aghtyn dy chosney er boayrd lhong t'er roshtyn Galatz, as t'ad treishteil dy chur-rish Count Dracula dy stroie eh. Ta Mina Harker er n'gholl back gys y thie aaght marish Quincey Morris, er yn oyr nagh vel glareaghyn joarree erbee echey. Ta shin clashtyn mychione eiyrtys jeh paart jeh'n obbyr ass Lioar Laa Mina Harker hoshiaght.

CLAARE NY GAEL

Ny s'anmee.—Ta'n Çhiarn Godalming er jeet back. Ta'n Consul assaaragh, as ta'n Lhiass-Chonsul çhing; myr shoh ta'n obbyr cadjin er ve jeant ec cleragh. V'eh feer chooneydagh, as gra dy row eh arryltagh dy yannoo veg erbee 'sy phooar echey.

Lioar Laa Jonathan Harker.

30 Jerrey Fouyir.—Ec nuy er y chlag hie yn Fer-lhee Van Helsing, yn Fer-lhee Seward, as meehene lesh shilley er Messrs. Mackenzie & Steinkoff, ny jeantee jeh'n cholught Hapgood ayns Lunnin. V'ad er n'gheddyn çhellgram veih Lunnin, ayns freggyrt da yeearree y Hiarn Godalming hug eh liorish çhellgraph, ren shirrey orroo dy hoilshaghey magh dooin shirveish erbee 'sy phooar oc. V'ad kenjal as cooyrtoil erskyn insh, as ren ad cur-lesh shin çhelleeragh er boayrd y Czarina Catherine, va ny lhie ec aker ayns purt ny hawiney. Ayns shen honnick shin y Captan, va enmyssit Donelson, ren insh dooin mychione y turrys echey. Dooyrt eh ayns ooilley ny laghyn echey nagh row rieau shiaulley cho vondeishagh.

"Ghooinney veen!" dooyrt eh, "agh hug eh aggle orrin, son va shin jerkal dy beagh feme ain er cooilleeney shen lesh bit beg ennagh ass cadjinys jeh olkys, dy reayll rish y stayd er mean. Cha nel eh mie dy roie veih Lunnin gys y Vooir Ghoo lesh geay çheu-chooylloo jin, myr dy beagh y Jouyl hene sheidey er ny shiauill son yn oyr echey hene. As ooilley yn traa cha dod shin scrial veg. Tra va shin faggys da lhong, ny da purt, ny da kione-çheerey, huitt kay orrin as ren ee troailt marin, derrey yn traa lurg jee lheie ersooyl as ren shin jeeaghyn mygeayrt, as dar y Jouyl cha dod shin fakin veg erbee. Ren shin roie shaghey Gibraltar gyn ablid ain dy chur cowrey; as derrey raink shin ny Dardanelleyn as v'eh orrin fuirraghtyn dy gheddyn y chied ain dy gholl nyn drooid, cha row shin faggys dy liooar dy chur eam er veg. Ec y toshiaght v'eh foym goaill neose shiaull as goll mygeayrt derrey va'n chay er n'gholl ersooyl; agh eisht, va mee smooinaghtyn my v'eh fo'n Jouyl lhiggey dooin cosney stiagh 'sy Vooir Ghoo dy bieau, dy lickly v'eh dy jinnagh eh shen baillhein ny dyn. Dy beagh turrys tappee ain cha beagh eh noi'n ghoo mie ain lesh ny shellooderyn, ny jannoo skielley da'n traaght ain; as veagh yn Shenn Ghooinney ren shirveishagh er yn oyr echey hene braew booisal dooin nagh dug shin lhiettrimmys ersyn." Va'n mestey shoh jeh onid as crout, jeh far-chredjue as resoon dellal, greesaghey Van Helsing, as dooyrt eh:—

"My charrey, ta'n Jouyl shen smoo aghtal na ta shiartanse dy leih smooinaghtyn; as ta fys echey tra ta peiagh ennagh rea rish!" Cha row y moylley mee-haitnyssagh da'n vainstyr, as hie eh er:—

"Lurg dooin cosney shaghey y Bosphorus ren ny deiney goaill toshiaght er gaccan; haink paart jeu, ny Roumanianee, as vrie ad jeem dy cheau harrish boayrd kishtey mooar va currit er boayrd liorish shenn ghooinney as cummey quaagh echey kiart roish my ren shin goaill toshiaght veih Lunnin. Va mee er nakin ad jeeaghyn magh son y dooinney, as cur magh yn daa vair oc tra honnick ad eh, dy choadey noi'n drogh-hooill. Ghooinney veen! agh slane bolvaneagh ta far-chredjue ny joarreeyn! Hug mee ersooyl ad gys nyn obbyr tappee dy liooar; agh er yn oyr kiart ny lurg dy ren kay dooney stiagh mygeayrt-y-mooin va mee gennaghtyn beggan myr ren ad mychione red ennagh, ny yeih nagh jinnin gra dy row eh noi'n chishtey mooar. Well, hooin roin lhien, as er yn oyr nagh ren y chay scuirr veih rish queig laa cha ren mee agh lhiggey da'n gheay gimman shin; son my va'n Jouyl geearree cosney gys boayl ennagh—well, dod eh reaghey shen mie dy liooar. As mannagh row eh, well, yinnagh shin freayll arrey geyre son shen as ooilley. Kiart dy liooar, va raad mie as ushtey dowin ain ooilley yn traa; as daa laa er dy henney, tra haink grian y voghrey trooid y chay, hooar shin magh dy row shin 'syn awin jeeragh jeh Galatz. Va ny Roumanianee keoie, as v'ad geearree mee kiart ny neu-chiart dy ghoaill magh y kishtey as dy cheau eh 'syn awin. V'eh orrym arganey roo mychione echey lesh croan-togherys; as tra dirree y fer s'jerree jeu veih'n lout as e chione 'sy laue echey, va mee er chur shickyrys daue, drogh-hooill ny dyn, dy row y chooid as treisht ny shellooderyn aym ny share ayns my laueyn hene na ayns yn awin Danube. Ny yeih, v'ad er n'ghoaill y kishtey gys y lout aarloo dy cheau stiagh eh, as er yn oyr dy row cowrey er dy row eh lesh Galatz via Varna, smooinee mee dy jinnin lhiggey da ve ny lhie derrey va shin jee-laadey 'sy phurt as geddyn rey rish dy bollagh. Cha ren shin cosney monney y laa shen, as v'eh orrin tannaghtyn rish yn oie ec aker; agh 'sy voghrey, braew moghey, oor roish irree ny greiney, haink dooinney er boayrd lesh anney, scruit er-e-hon veih Sostyn, dy gheddyn kishtey as cowrey er son peiagh enmyssit yn Count Dracula. Kiart dy liooar va'n chooish lane aarloo er-e-hon. Va ny pabyryn echey mie dy liooar, as va mee maynrey dy gheddyn rey rish yn red custey, er yn oyr dy row mee hene goaill toshiaght er gennaghtyn neu-aashagh mychione echey. My va scudlagh erbee ec yn Jouyl er boayrd y lhong, ta mee smooinaghtyn nagh row veg elley eh agh yn eer red shen!"

"Cre va ennym y dooinney ren goaill eh?" vrie yn Fer-lhee Van Helsing lesh jeeanid fo streean.

"Nee'm insh dhyt dy bieau!" dreggyr eh, as, lurg da goll sheese gys e chabbane, ren eh geddyn folaue cowrit ec "Immanuel Hildesheim." Burgen-strasse 16 va'n enmys. Hooar shin magh dy row shoh ooilley va fys er ec y Chaptan; myr shoh lesh booise haink shin veih.

Hooar shin Hildesheim 'syn oik echey, Ew son y chooid smoo jeh'n Thie Cloie Adelphi, lesh stroin gollrish keyrrey, as fez. Va ny arganeyn echey cummit lesh argid roie—as shinyn cur stiagh ny cowraghyn screeuee—as lesh beggan dy varganey dinsh eh dooin ny va fys echey er. Haink eh magh dy row shoh neu-chramp agh scanshoil. V'eh er n'gheddyn screeuyn veih Mnr. de Ville ass Lunnin, va ginsh da dy gheddyn, my v'eh possible roish irree ny greiney dy haghney fir ny keeshyn, kishtey yinnagh roshtyn Galatz 'sy Czarina Catherine. Shoh v'eh dy chur fo currym Petrof Skinsky dy row, va cur-rish ny Slovakee ren dellal sheese yn awin gys y phurt. V'eh eeckit son yn obbyr echey lesh note banc Sostnagh, va dy cooie maylartit son airh ayns Banc Eddyr-ashoonagh y Danube. Tra va Skinsky er jeet da, v'eh er chur-lesh eh gys y lhong as er chur dasyn y kishtey, dy spaarail argid son ymmyrkey eh. Shen ooilley va fys echey er.

Eisht ren shin shirrey Skinsky, agh cha dod shin feddyn eh. Dooyrt fer jeh ny naboonyn echey, nagh row jeeaghyn dy ve ro chaarjyssagh rish, dy row eh er n'gholl ersooyl daa laa roish shen, gyn fys ec peiagh erbee er raad. Va shen feerit ec yn er s'liesh echey, v'er n'gheddyn liorish çhaghter ogher y thie chammah's y maill va ry eeck, ayns argid Sostnagh. Va shoh eddyr jeih as nane-jeig er y chlag riyr. Va shin ec stad reesht.

Choud's va shin loayrt haink fer va roie as ass ennal ren eh pandoogh magh dy row corp marroo Skinsky er ve feddynit çheusthie jeh boalley rullick Noo Peddyr, as dy row y scoarnagh er ve raipit foshlit myr dy beagh eh liorish baagh feie.

-----

Chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker, as ta episode er-nyn-son dagh shiaghtin ayns Claare ny Gael, eddyr shey pm as shiaght pm fastyr beg yn Doonee.

As shen eh kiart nish, myr shoh veih'n phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, slane lhiu.

Subscribe to this podcast